LÀste pÄ DN nyss att tvÄ danska guldhorn hade blivit stulna frÄn Nationalmuseum, men det var en kopia dÄ de riktiga hornen blev stulna för över 100 Är sedan, 1802 för att vara mer exakt. Bortsett frÄn att det Àr en del guld sÄ Àr vÀrdet inte sÄ stort, dock för museumet har det ett speciellt vÀrde.
Det som gör mig ledsen efter att ha lÀst artikeln Àr inte att nÄgon hade stulit hornen, utan följande mening.
De riktiga guldhornen, som hÀrrör frÄn 400-talet, stals och smÀltes ned redan 1802.
Att sno 1400 Är gamla horn för att sedan smÀlta ner dem, det Àr otroligt synd, det Àr en handling som inte gÄr att korrigera. Hade det sÄlts istÀllet till nÄgon privatperson sÄ hade hornen kanske tillslut leta sig tillbaka till allmÀnheten om man bara gav det enog med tid, men nu, de Àr borta för alltid.
Jag tycker att det Àr riktigt synd nÀr nÄgot som det hÀr hÀnder, nÀr nÄgon förstör oersÀttliga saker, speciellt nÀr de Àr riktigt gamla, det finns mÄnga exempel i historien men tack och lov sÄ har folk i allmÀnhet blivit bÀttre pÄ att bevara.